Spridda tankar om liv och lust

Fredag kväll igen. Veckorna går fort. Har inte gjort ett enda dugg idag, mest bara legat i soffan eller i sängen och varit död. Feber... Har dock varit uppe lite grann efter att Amy kom, och för tillfället är hon iväg och hämtar Jenny på stationen. Det är ju långt att gå om man har väska. Hehe... Äh, man ska vara lat...

Kollade faktiskt på Idol ikväll. Fast hade nog inte gjort det om inte Amy hade velat se det. Jaja, ingen aning om vem som ska vinna. Känns som att det kvittar, för det enda dom lär prestera efteråt ändå är massa smörig pop, och det klarar jag mig helt utan för det mesta.

Sen får man väl klottra ner ett Grattis till Veckans Ministerpost till Marcus. Njut medans det varar... :o)

Dax att fixa en kopp varmt té nu känner jag, har inte druckit té sedan igår mitt på dagen ungefär. Nyponsoppan har tagit slut, och givetvis glömde jag att köpa mer. Har bara blåbärssoppa, och känner inte riktigt för att fixa iordning det.

jaja, nu räcker det för idag. Ska fortsätta snora och tycka synd om mig själv nu.

Tillbaka igen, hann inte spara.. Jenny skulle till McDonalds, så vi skickade med lite beställningar med henne. Har iof käkat två piroger och en pizza idag, men kan inte skada med lite mer mat...

This time, over and out!

Så sitter man här en liten stund igen. Har just masat mig iväg och hämtat Linus på dagis, så nu är man uppe på benen igen liksom. Eller snarare ur sängen. Var nog längesedan jag kände mig så här förkyld. Tur Linus börjar piggna till iallafall.

Träffade grannarna idag igen. Kom på en sak. Båda är trevliga, pratar gärna och verkar för grannsämjan. Men det är stor skillnad på dom. De snackar på olika sätt. Jag är samma person hela tiden, men ändå blir det att man följer med i deras snack. Frun menar på att hon har en galen gubbe, två galna barn, två galna katter och två galna fåglar. Nu även en galen hundvalp. Han menar på att han alltid velat ha hund, och han snackar inte om barn eller hemmet på samma sätt. Med honom snackar man tekniska prylar, galna idéer, bilar, sport, jobb... Även hund. Med henne är det hur deras barn har det på dagis, hur ont hon har i knäna, att hon ska jobba senare samma dag, att gubben aldrig är hemma, att hon får byta däck på bilen själv eller lämna in den eftersom han inte gör det till henne...

Varför blir det så? Ganska intressant igentligen. Undrar om man själv är insnöad på ett fåtal grejer, fast utan att man vet om det? Jo, hundar, jag vet.. *ler* det behöver ni inte tala om för mig... Frågade mamma häromdagen om vad hon skulle tycka nästa medlem i min familj. Vaddå? undrade hon och började kolla runt i lägenheten lite oroligt. En irländsk varghund, menade jag. Men inte för tillfället, ska helst bo lite större först. Vet inte om det känns så bra att dela en etta med en hund som dessutom är dubbelt så stor som Isor var, och han kändes stor härinne. Ja, svarade mamma, jag kan faktiskt se en varghund här inne...

Men man ska ha tid, råd och plats... Inte rätt tillfälle just nu att skaffa en varghund. Tyvärr. Annars hade jag gjort det... Lätt...

Får fundera på andra saker istället fram till dess. Ska för övrigt gå och lägga mig en liten stund nu igen. Pigg är man inte direkt...  Ryggläge i znarkofagen, bra idé.

 Ibland önskar jag att jag hade varit född till kille. Som just nu till exempel. För då hade jag klappat ihop i sängen med en varmvattensflaska, honungsmjölk, en rulle dasspapper, en lydig tjej som ömsint pysslade om mig och baddade pannan och tyckte synd om mig, för att sedan massera mina fötter så att jag mådde tillräckligt bra för att trycka ner lite nyponsoppa genom matinkastet.

Men nu är jag inte en kille, därför hanterar jag situationen på annorlunda vis. Sitter framför datorn och tycker synd om mig, dricker té, skiver det här krafset och läser lite syndiga noveller på samma gång. Lyssnar på Iced Earth och funderar på när jag ska sätta upp de nya gardinerna och förbereda för julpyntandet. Det lär ju hända idag faktiskt, förkyld och feber till trots. Samtidigt håller jag ett vakande öga på Linus. Det är nog aldrig så skönt att komma hem som det är när man inte mår bra. Gå på Jysk var nästan tortyr. Fast det hade det ju varit om jag varit fullt frisk också (när är jag det igentligen?). Handla och bränna pengar är det värsta jag vet. Fast en ny gardinstång och lite julpynt blev det iallafall. Har redan vissa funderingar om var jag ska ha det aktuella pyntet. Det blir säkert jättefint.

Fan, jag är katastrofalt inte frisk i huvudet! Lost my mind.. Sen när har jag funderat över julpynt tidigare än dagen innan julafton? Jag som inte ens tycker om julen... Jag får åberopa tillfällig sinnesförvirring och be någon fixa snälla farbröder i vita rockar som kan pyssla om mig ett tag... Året ut kanske?

Eller ska jag pynta färdigt vad jag ska och sedan gräva ner mig under ett berg med osedliga historier och se till att bli lite mindre förvirrad, och försöka hitta tillbaka till mig själv, och min hata-julen-känsla. Får försöka påminna mig om vad det är jag ogillar. Alla uttjatade julsånger som hörs överallt, det kommersiella jippot som får en att bli illamående, alla överdrivet snälla och glada människor, att folk som inte tror på Gud helst plötsligt ska bli skenheliga och be bordsbön innan julmiddagen, att snapsen till maten alltid smakar för beskt, att det aldrig är snö, att man får mindre julklappar nu än förr, alla julpyntade affärer som spelar julsånger tills personalen omhändertages av vitrockarna, denna jäkla väntan på dag nummer 24, all överdriven julbelysning överallt, räcker väl med en stjärna i fönstret och en röd duk på bordet? Att man förväntas vara glad och lycklig bara för att det är jul, att ett kristet budskap för några utvalda har förvandlats till ett världsomspännande kommersiellt jippo som bara går ut på att sno gräsrötternas surt förvärvade slantar? För att inte tala om denna vidriga julmat som man äter varje dag i en hel månad? Rutten fisk, flottig skinka, feta korvar...

Fan, det e bara en månad kvar till jul... Och för första gången på säkert sex år ser jag fram emot det hela... Tända ljus... Dricka glögg och äta pepparkakor, lussekatter och knäcka nötter... Sjunga julsånger med Linus, klä granen, fundera ut ett vegetariskt julbord utan fisk... *ler brett* Risgrynsgröt med saftsås, ut och leka i snön med hundar och ungar om det trots allt kommer någon, dansa runt granen... Kalle Anka klockan 15.00... Skicka julSMS till vännerna...

Herrejisses, lobotomera mig... Eller är det så här det är att bli vuxen? Nä, det måste va en tillfällig noja... Hjälp!

Klockan är lite i halv nio nu... 

Nu har man fixat lite här hemma, snackat med grannen om deras nya valp och känner verkligen att det e dax för en dusch. Sen är det hög tid för att slå sej ner med en mugg varm nyponsoppa framför tv'n och bara sitta där tills det blir dax för att mobilisera arslet upp till sängen. Kan ju bara hoppas det e nåt bra på tv under tiden bara. Usch, jag mår inte bra... Stackars mig... (har mått sämre oxo i mina dagar, men säger jag det e det inte en käft som tycker synd om mig.. haha)

Flicka lilla... Är ditt liv inte vad du hade önskat? Saknas det något? Funderat på om det kan vara tillit till din blivande man? Funderar du någonsin på om det verkligen är så som han säger det är? Eller är du för svag och för blind för att se det uppenbara? Eller intalar du dig helt enkelt att det är på det viset för att det blir lättare för dig själv att bära?

Vad får du ut av att sprida alla lögner om mig? Hoppas det dövar ditt eget samvete och oro. För historien kan inte upprepa sig eller hur?

Jag var inte den första, inte den sista. Klarar du av att ta det? Orkar du bära på det? Är han värd att dö för? Är det värt att ljuga för en lögn?

Eller vet du innerst inne att du har fel?

Mitt samvete gnager inte. Jag känner till sanningen, och jag blir heller inte störd över era förehavanden längre. Ni roar mig. Tack!

Känner mig nästan hedrad över att du inte kan sluta tänka på mig. Jag måste ha satt riktiga tvivel inom dig. Gjort så att du inte litar på någon mer. Hade inte jag heller gjort om jag var du, med det jag vet idag med mig i bagaget.

But keep up the good work, little girl. Mistrust the world, live in a lie, spread your tales all over the nation... If you want them to hate me, it's ok.  As long as youfeel better... 'Cause I'm out of the shit finally....

Då har man hämtat Linus från dagis. Det hade gått bra, som vanligt, de hade haft brandövning och han bubblade o pratade om allt kul de hittat på. Bra, då är han sysselsatt ett tag framöver. Han babblar fortfarande, och jag svarar lite instämmande eller ställer någon fråga emellanåt.

Vann lite poäng i Duellen, så nu är jag uppe i anmärkningsvärda lite och 20. Haha... Vad gör man inte när man inte orkar göra något annat? Ska fixa lite mat senare, blev en del rester över från igår, så det får bli tacos eller något i samma stil. Snabbt, enkelt och gott. Kan det bli bättre?

Var ju som sagt på jyckens päls igår. Stackars honom. Och stackars mig. Han blev inte glad, jag blev inte glad... Päls överallt, underull i hela min näsa, och dessutom kvar på hunden. Jag fattar knappt at than kan ha så urbota mycket underull... Det går liksom inte att borsta igenom honom. Stålkammen klarar inte av att kamma igenom pälsen heller, den är för tjock. Så det blir ju att noppa bort det med fingrarna, och hur mör är man inte då efter en stund? Det närmaste mina fingrar brukar komma precisionsarbete är knattrandet på tangentbordet, eller tända en cigarett. Så en aning ömmande fingertoppar har man ju idag. Och mer blir det eftersom jag inte fick hunden färdig. Orkade inte, och tyckte det räckte för honom med på ett enda tillfälle. Får fortsätta lite senare idag, och kanske avsluta imorgon då man dessutom har medhjälpare som kan hålla fast kräket när rakapparaten kommer fram. Stora öron? Pyttsan...

Funderar på vad jag ska hitta på nu på lördagkväll. Orkar man vara social med familjen mer än nödvändigt? Kommer sen brorsan hem från Stockholm blir väl situationen olidlig. Funderar på om jag inte ska kolla om vi kan sticka iväg ch snacka hund. Det borde gå eftersom Idol är på fredagarna och alla verkar fullt upptagna med att titta på det, utan att ha tid för något annat. *skratt* Men hundsnack och några flaskor smirre hade inte varit fel. Jaja, får se hur det blir.

Min mögelkoloni har dött förresten. Lite synd, men ett experiment är ett experiment. Antecknar dock intresserat hur länge den levde. Får göra om försöket i en annan temperatur och se skillnaderna. Hehe... Och försöka få fram blått mögel. Har aldrig lyckats innan, men vet att det ska gå att få fram både blått och gult. Lite rödaktigt hade också varit fräckt att odla fram. Får forska i vilka typer av mögel man skaffar sej på vilka sätt. Ska även tänka extra på ljus, värme och lufttillströmning. Ja, vad fan, lite sjuka experiment får man väl sysselsätta sig med va?

Jaha, då var det dags för en annan också att göra ett seriöst försök att blogga.

Det är inte varje dag man faktiskt har något intressant att tala om för världen, så vad dagens tankenöt blir är inte bestämt ännu. Det ger sig säkert allteftersom raderna skrivs.

Har ju alltid tyckt om att skriva, vad som helst, när som helst...

Brukar alltid vara irreterad på minst en sak varje dag. Idag är det på mitt dumma tangentbord som tyvärr börjar bli lite utslitet, och så är man en smula förvånad över varför man får nakenbilder på en tjej skickade till sig av en kille. Får inte det att gå ihop om jag ska vara helt ärlig. Synnerligen intressant företeelse dock.

Funderade över en annan sak också. Varför blir man så fjantig med fingrarna så fort man har kladdat ner naglarna med nagellack? Det spretas, är försiktigt, fjolligt... Känns dessutom en aning konstigt. Är inte helt van vid nagellack, var längesedan det hände nu. Känns nästan som att fingertopparna blir mer ömtåliga bara för att man har kletat ner dom med lite målarfärg. Skumt...

Denna veckan är första veckan i mitt nya liv. Är sedan i helgen singel nu. Känns skönt faktiskt. Gillar friheten. Men kan inte låta bli att fundera över att om man nu möter Mr Perfect, kommer jag att klara av att vara tillsammans med honom eller kommer jag att vilja fly igen så fort repen stramas åt och det börjar bli allvarligt? Har jag blivit rädd för att binda mig?

Mitt nickname WildCat79 är gammalt. Har använt mig av det till och från under en längre period. Det kanske kräver en förklaring? Många tror att man automatiskt är hett byte i sängen. Det har en mycket simplare förklaring. Friheten!

Har du någonsin tittat på en katt? Den går sin egen väg, gör som den vill, och passar inte läget går den sin väg. Den smyger mest runt på omgivningen, observerar, funderar, bevakar... Väntar och bidar sin tid inför exakt rätt ögonblick, då den med blixtens hastighet skrider till verket. Den vill ha sällskap, men den vet att den klarar sig själv, och den vill även vara själv en stor del av tiden.

Känner den sig trängd väser den, klöser och springer sin väg. Den är en självständig individ.

Mångt och mycket av det här stämmer in på mig. Men jag är människa också, och kan vara riktigt social ibland. Om jag känner för det. Jag har också ett behov av vänner omkring mig. Men trots det identifierar jag mig till stor del med en vildkatt.

Dessutom är ett av våra släktnamn Lo.

Nu är klockan lite över Bolibompa. Tiden går fort när man har roligt sägs det. Har kommit på att hunden ser hemsk ut. Riktigt hemsk. Så att jag ska ägna massa tid åt att rycka pälsen och putsa och trimma lite på honom. Klippa klorna om jag har klotången här... Kanske till och med raka honom lite så att skägget framträder lite bättre, ansa ögonbrynen och klippa bort päls under tassarna och mellan tårna. Kanske skulle anmäla oss till Pimp My Dog om det hade funnits.. haha Och således sluppigt ömma fingrar och tjuvnyp själv. När jag är klar med det antar jag att Linus är hungrig, jag lär vara det iallafall. Just det, måste ut och handla lite innan de stänger med. Får ta en paus i ryckandet senare och pipa iväg till affären.

Och sen är det LOST....

Näpp, better get on with life again...