Då var det kväll igen, och här sitter man nu med en kopp té. Gott gott. Saknar min lilla pojke. I morse var det riktigt illa, då klev jag upp och tittade på De vilda Djurens Flykt bara för att han och jag brukar titta på det tillsammans. Ni vet, barn brukar ju vilja att föräldrarna också sitter ner och tittar på vissa program med dom. Det får dom att känna att de delar något med föräldern. Särskilt om föräldern nån gång har sagt att det är ganska kul att titta på. Linus funkar så, och jag funkade så när jag var liten. Bara för att pappa någon gång sagt att det eller det var kul, så ville jag att han skulle vara med varje gång det gick på tv. För att han också skulle se, och för att det gav oss något som vi delade på. Var han inte med utan hade något viktigare att göra (hur nu det kunde finnas viktigare sakeratt göra när jag ville titta på våra program med honom) var jag lite ledsen och var även ledsen så det räckte för honom med, eftersom han missade programmet.
Men det är lite samma sak fortfarande. Är
pappa inte med och tittar på Kalle på julafton känns det tomt...
Och man SKA titta på Kalle på julafton. Oavsett om man kan det
utantill eller inte. Man bara SKA det.
Lite av den där gemensamma anledningen
gjorde nu att jag satte igång tv'n för att titta på tecknat
barnprogram, 31 år gammal och utan barn. Det är inte hälsosamt att
vara utan sina barn så länge, utan att man har något vettigt att
göra. Man blir nog lite tokig då. I alla fall tillräckligt tokig
för att gå upp och titta på barnprogram, och tänka på sin lille
älskling som antagligen har fullt upp med sommarbus och inte
skänker sin ensamma mamma en enda tanke...
Föräldrar som tycker att det är underbart att bara njuta av friden har uppenbarligen inte haft tillräckligt ledigt eller tillräckligt lite att göra. Ändå har jag varit ganska upptagen med skrivandet hela helgen. Eller så är de helt enkelt inte lika fästa vid sina barn. Jag saknar lillen otroligt mycket.
Visst, hade det funnits ett vettigt
uteställe i stan hade man kanske gått ut och haft trevligt ändå,
men nu när det enda vettiga stället är avvecklat så finns det inget
att göra. Gamla Kingan är inte mycket att ha faktiskt. Fy på er som
stängde ner det! 
Ni berövade den här stan på det enda roliga
utestället som fanns. Fast inget varar för evigt ändå ju.
Men...
*over and out*
